

Julafton i Boberg, vackert och stilla
2011 går mot sitt slut och jag önskar er alla en God Jul och ett Gott Nytt 2012!
De flesta brukar såhär års konstatera lite uppgivet hur fort tiden går, hur snabbt ännu ett år har passerat. Och visst kan det kännas som om vi nyss vände blad från 2010 till 2011, vissa ögonblick tycks så knivskarpa och färska i minnet att det känns orimligt hur månader och år kan ha passerat sedan dessa minnen etsades. Just så kan jag också se på året som gått, det har innefattat så många ögonblick som lagt sig permanent i minnets mest lätttillgängliga områden och det känns orimligt hur tiden så raskt kan ha förflutit. Samtidigt har 2011 bjudit så enormt mycket underbart innehåll, extra allt av allt, att det tvärtom också kan kännas obegripligt hur så mycket kan ha hänt på bara ett år. För mig så har 2011 varit ett helt fantastiskt år, men också ett bitvis väldigt hektiskt år. Mitt första år som egen företagare har varit spännande, kul och lärorikt, men det har även bjudit en hel del krävande utmaningar och inte helt önskvärda överraskningar. Såväl 2009 som 2010 sammanfattade jag som dansmässiga rekordår och aldrig hade jag väl kunnat föreställa mig att 2011 skulle överträffa dessa, men så blev det och det med råge. Inte mindre än 124 danskvällar kan noteras under året, ett stort antal nya dansställen har besökts, och vilka kvällar jag har haft. Så många magiska ögonblick, så många skratt, så mycket värme och sagolika danser, om ord kan göra upplevelserna rättvisa så har de redan fästs på pränt i mina dansdagböcker. Aldrig förr har jag levt så mycket som under detta år, levt helt och fullt i nuet. Det är också något jag tänker fortsätta att göra under 2012, leva fullt ut och ta vara på stunderna, samt ta vara på de oväntade möjligheter som uppenbarar sig, våga. Jag tänker också fortsätta att slå vakt om det jag innerst inne finner viktigt och värdefullt, inte spara det till sedan. När jag om ett år sitter här och sammanfattar 2012 så kan jag inte förvänta mig att allt ska ha varit okomplicerat eller perfekt, men min önskan är att ändock kunna se tillbaka på året och känna att jag varit där i varje stund, att jag levt även detta år helt och fullt. Framtiden är här och det är nu den börjar, vi ses på den fortsatta resan!
Dansanta kramar!!
Lars-Erik
"Det är så nära att vi bara ger upp och nöjer oss med för lite,
att vi glömmer drömmarna om det riktiga livet,
tuggar pölsan i skolmatsalen,
blir stående i våra tamburer och riktar ilskan inåt,
mot oss själva.
Tandborsten måste säga ifrån när vi borstar för hårt.
Tandborsten måste säga ifrån när vi borstar för hårt."
Fredrik Lindström
Vänta inte med att sjunga tills du blir gammal
för i så fall så kan det hända sig att du dör
förrän du sjungit en enda sång.
Så därför är det bäst att ta det som det är,
det är ingenting att göra åt.
Du kan lika gärna vandra vägen framåt och le,
det hjälper ej med sut och gråt, nej
Vänta inte med att sjunga tills du blir gammal
för i så fall så kan det hända sig att du dör
förrän du sjungit en enda sång.
Vänta inte med att dansa tills du blir gammal
för i så fall så kan det hända sig att du dör
förrän du dansat en enda dans.
Så därför är det bäst att ta det som det är,
det är ingenting att göra åt.
Du kan lika gärna vandra vägen framåt och le,
det hjälper ej med sut och gråt, nej
Vänta inte med att dansa tills du blir gammal
för i så fall så kan det hända sig att du dör
förrän du dansat en enda dans.
Vänta inte med att älska tills du blir gammal
för i så fall så kan det hända sig att du dör
förrän du älskat en enda gång.
Så därför är det bäst att ta det som det är,
det är ingenting att göra åt.
Du kan lika gärna vandra vägen framåt och le,
det hjälper ej med sut och gråt, nej
Vänta inte med att älska tills du blir gammal
för i så fall så kan det hända sig att du dör
förrän du älskat en enda gång.
Svensk Folkvisa midi

En vacker vinterskrud kläder Jonssons gård
Från Selsålandet kommer en önskan om ett Gott slut och ett Gott Nytt 2011!
Ännu ett år är till ända och det har blivit dags att sammanfatta och lägga år 2010 till handlingarna. För mig så har året som gått främst präglats av en stor intensitet på i stort sett alla fronter, där gränserna mellan arbete och fritid suddats ut på ett sätt som jag inte riktigt klarat av att hantera utan att trycka alltför hårt på gasen. När 2010 gjorde sitt intåg så tågade även jag in i nya miljöer som skulle komma att innebära mycket mer än jag kunnat ana. Det som bara var tänkt att utgöra en sex månaders arbetsplats för ökad kreativitet blev basen för ett nytt eget företag, den första november såg LEJONSSON Kommunikation-Upplevelser-Nöjen dagens ljus. På dansfronten så blev också 2010 än en gång ett rekordår med inte mindre än 96 danskvällar. Dansåret bjöd inledningsvis på en fantastisk Ö-viksmara. I juli gjorde jag mitt första besök på dansveckan i Malung, detta under en danssommar som inte kan beskrivas annat än som fantastisk. TV-inspelningar under några av dessa sommardanskvällar avslöjade sig sedermera i november då programserien Dansbandsbrudar visades i TV4+. På dansfronten var dock den största förändringen för min del under året att jag tog steget över till "andra sidan" och började agera arrangör. Denna nya värld har bjudit nya bekantskaper, upplevelser, erfarenheter och utmaningar, inte minst de svåra överväganden som den ständigt utvärderande dansbloggaren LEJon känt sig tvingad att göra i relation till dansare, arrangörer och band. På det personliga planet så har 2010 inneburit ömsom vin och ömsom vatten, året inleddes fantastiskt bra men det euforiska tillståndet fick tyvärr inte hålla i sig. Ett intensivt år med fler intensiva spår, dans, dans och jobb och dans som jobb, går nu mot sitt slut. Jag förutser ett innehållsrikt men spännande 2011, ett år där min stora utmaning blir att lära mig skilja på vad som är jobb och fritid, och att finna balans mellan dessa. Nu stänger jag dock ner datorn och ämnar att möta det nya året i de djupa skogarnas stilla lugn.
Nyårskramar till er alla!!
Lars-Erik
När Piratpartiet såg dagens ljus 2006 så förstod jag i samma ögonblick som jag hörde talas om det att detta var ett självklart och nödvändigt politiskt steg som jag som ansvarstagande medborgare måste engagera mig i. Jag blev omedelbart medlem och sedan dess har jag sett rörelsen växa och frodas, i Sverige likväl som över hela världen. Internet har gett oss medborgare tidernas främsta redskap för att kunna engagera oss i samhällsdebatten, för att kunna granska våra politiker och för att kunna samverka och påverka. Likaså har Internet inneburit en monumental omvälvning och explosionsartad utveckling av kulturella uttryck, aldrig förr har så många skapat så mycket som så enkelt kunnat nå så många på så kort tid och till så låga distributionskostnader. Sist men inte minst så har Internet gjort kunskap lätttillgänglig och kunskapen frodas som aldrig förr, alla bidrar och inte längre kan några få kontrollera vad som skall sägas vara sanning eller vem som skall ha tillgång till kunskapen. Internet har vänt upp och ner på många inrotade samhällsfundament, något som är av godo för samhället i stort och dess medborgare men som samtidigt raserar den skyddade värld som politiska och ekonomiska makthavare levt i. Denna omvälvande förändring av samhällets maktbalanser är vad Piratpartiet handlar om och jag är stolt över att vara delaktig i och att ta tydlig ställning för Piratrörelsen.
Inför årets val till Riksdagen så valde jag efter en del övervägande att ställa upp i Piratpartiets primärval, och till min stora förvåning fann jag mig så tillhöra den skara som bland många bra piratkandidater slutligen fick förtroendet att kandidera till Riksdagen för Piratpartiets räkning. Jag har inte bedrivit någon aktiv eller riktad kampanj utan jag har valt att bara vara mig själv, att leva mitt liv och finnas i den värld där jag hör hemma, att inte tvinga på någon piratpolitik men däremot att finnas till hands för att diskutera samhällsfrågor och där lyfta och förklara piratfrågorna, samt att på min blogg och på Facebook belysa vanliga samhällsfrågor med tydliga beröringspunkter i piratpolitiska ställningstaganden.
Av flertalet orsaker blev årets riksdagsval ingen stor framgång för Piratpartiet, men detta till trots är jag mycket stolt över allas vårt gemensamma arbete och min övertygelse om vikten av vår kamp är starkare än någonsin. Visst har det känts lite tröstlöst men vi kommer att resa oss igen, inte för att vi strävar efter makt utan för att makten oförtrutet fortsätter att begå våld på medborgarnas grundläggande rättigheter och att med röven bar backa samhället in i framtiden. Piratpartiet behövs mer än någonsin och det är vår plikt som samhällsmedborgare att fortsätta hålla fanan högt.
Igår nåddes jag av besked om att personvalskryssen nu redovisats och det var med lika delar förvåning som ödmjuk stolthet som jag tog del av dessa. Med tanke på att jag inte alls aktivt värvat röster så hade jag inga förväntningar på mer än några få personvalsröster, och för mig är det därför förbluffande att inte mindre än 73 personer (60 i Jämtland, 9 i Västernorrland och 4 i Dalarna) faktiskt aktivt satt ett kryss vid mitt namn på vår valsedel. Med stor ödmjukhet bugar jag mig och tackar för det förtroende som här visats mig, detta förtroende från var och en som satt ett kryss har för mig lika stort värde oavsett hur många ni är och oavsett att det nu inte innebar någon riksdagsplats. Tack till er som önskat mig som er representant i Riksdagen. Jag hoppas att jag kan fortsätta agera på ett sätt som av er alla upplevs som konstruktivt och framåtsträvande, men det enda jag kan lova är att jag kommer att fortsätta att vara mig själv och att arbeta för det jag tror på, för ett civiliserat samhälle som bejakar framtiden istället för att hålla fast vid det som bör förpassas till historien.